onsdag 5 augusti 2009

Sandiga öron och artiga barn

- Kom närmare! ropar morfar oroligt från stranden. Storebror har glad i hågen vadat ut en bra bit i havet och står med vatten upp till armhålorna. - Nej tack! tjoar han glatt tillbaka och fortsätter lufsa ut i den salta härligheten med guppande kalufs.

När vi kommer tillbaka till stugan har vi sand överallt. I hårbotten, i öronen, i väskan, i badbyxorna och inte minst skorna. En liten bit av stranden har följt med oss hem.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar