Idag vill jag hylla alla trevliga, okomplicerade, spontana, öppna, humoristiska, socialt begåvade, vackra, generösa, empatiska människor med självdistans jag har äran att känna och tycka om. Idag har nämligen er absoluta motsats korsat min väg.
Och jag blev så besviken. Jag blev inte så besviken på vad som egentligen hände utan mer på mig själv för att jag tillåtit mig att hoppas på något annat. Besviken på att mina onda aningar som låg och pyrde under ytan än en gång slog in.
Men så här i efterhand så känner jag mig inte särskilt ledsen alls, utan mer tacksam för att jag är den jag är och för att jag har så många fantastiska människor omkring mig. Det gäller att prioritera det som är viktigast i livet och lägga ner mest energi på de som förtjänar det.
Och nu ska jag ta och maila min gamla farmor för hon är värd all uppmärksamhet.
Då tänker jag ta åt mig. Och samtidigt säga att jag förstås är extremt nyfiken på vem du träffat. Och dessutom säga att du kanske kunde undvikit detta om du istället följt med en grymt snygg, smart och trevlig person ut på krogen istället för att sitta i Torsby och mögla.
SvaraRaderaVar så illa tvungen att sitta å mögla, då jag blev så rackarns förkyld. Möglar lite än faktiskt. Snörvel snörvel. Men vad nu! Var du ute på krogen utan mig! Ur led är tiden...
SvaraRaderaOch jag lovar at berätta vad som hände. Har material till en Norénuppsättning snart...
Och naturligtvis ska du ta åt dig! Glömde säga det för det är ju så självklart.
SvaraRaderaVäldigt nyfiken... Och får jag ta åt mig också? *tränger uppmärksamhet* :o)
SvaraRaderaSjälvklart, sug åt dig bara!
SvaraRaderaDet är inget att vara nyfiken på egentligen, en rätt trist historia som vi kan ta vid tillfälle. Gärna över ett par flaskor rött så det blir lite skojigare.